Vi är...(förutom galnast i Kyrksten)....vilda....busiga....farliga....busiga....snygga....snabba.... busiga....goa....och nämnde vi busiga?
Skulle tro att vår främsta uppgift här i livet är att härja och att reta gallfeber på resten av flocken, inklusive matte, som faktiskt trots att hon konstant petar och klämmer på oss, knycker våra kära hårstrån (de få vi har....), klipper våra sylvassa stridsklor, tejpar våra öron så vi ser ut som fåntrattar, stirrar stint på oss när vi gjort ofog (...alltså...ofog enligt henne, inte enligt oss...) är ganska bra att ha.
Hon:
Tittar till oss om vi piper...
Kommer exra snabbt om vi piper lite mer högljutt....(ganska bra faktiskt...)
Om vi skriker högljutt ger hon de äldre hundarna onda ögat....skitbra!
Ger oss mat, hela fyra gånger om dagen till och med. Inte undra på att man har energi! Till resten av flockens stora förtret.
Lyfter upp oss i knät om vi bara så mycket tittar på henne med speciell blick...(he he)...utövas ganska ofta....
Glömmer bort att hon är arg på oss om vi lägger huvudet lite på sned....(så lättmanipulerad blir bara människor....)
Tycker om oss! Hon tycker också om att ta kort på oss och några av dessa finns här bredvid.