När Kinapuffens kennel blir med valpar...

 

Serverat! Serverat!

Planering...

En valpkull är hos oss noga planerad. Ibland kan den vara planerad flera år i förväg. Jag tycker det är lika roligt att sitta och kombinera ihop hundar och stammar med varandra som det är med den faktiska kullen. Jag tittar bla SKK's databas, tar reda på information om den intressanta hunden/stammen. Och på den norska databasen kan jag fastna ordentligt på. Där kan jag även kolla resultat på tidigare avkommor osv. En riktig toppensida!

Tiken som paras ska vara i god kondition, pigg och kry samt avmaskad. Jag har som tumregel att mina tikar ska vara två år innan parning. Det kan även variera lite då alla hundar mognar olika. En valpkull är en stor påfrestning för tiken och hon behöver därför vara såpass mogen och vuxen själv att hon klarar av det. Sedan är det bara att vänta in löpet.... De flesta tikar löper ganska regelbundet medan andra mer oregelbundet. En del tikar "hoppar över" ett löp och då kan det bli knepigare med planeringen. I dessa fall får man anpassa almanackan efter hunden och inte tvärtom. Mina hanhundar avslöjar direkt att vi snart har en löptik i huset. Över en natt blir de plötsligt hundra gånger piggare (och snyggare, om de själva får tycka till...) och alerta. Det ska pinkas på vartenda litet gruskorn på vägen och aldrig är de så gnälliga...

Efter parningen blir det några lugna veckor. Att bara få vara hemma och följa de vardagliga rutinerna är det bästa för tiken. Jag tycker mina tikar har blivit lugnare, mer harmoniska och kärvänliga bara någon vecka efter parningen. Hormonellt kanske? Mina tikar har också ätit dåligt under ca tredje dräktighetsveckan, pga illamående antar jag. Ca 5 veckor in i dräktigheten kan man med ganska stor säkerhet säga om det är valpar eller ej i magen och det är omkring då jag börjar mata på tiken. Då brukar också aptiten ha kommit tillbaka och det mesta går ner. Nu får tiken foder som är anpassat för dräktiga tikar och även en och annan äggula...

Runt 6-7 dräktighetsveckan, när magen blivit större, har mina tikar dragit sig undan resten av flocken. Tiken ligger gärna för sig själv, i regel ordentligt utsträckt, och älskar att bli kliad. Det är en fröjd att lägga handen på magen och känna valparnas stoj i magen. Ibland kan det bli för mycket rörelse i magen och hon naggar och slickar sig på magen. Sista veckan brukar tiken aldrig vara borta långa stunder från min sida och hon sover också hos oss. Sista veckan brukar jag också ta tempen varje morgon och kväll. Många tikar "dimper" nämligen i tempen när det börjar dra ihop sig. När mina tikar har fallit i temp har det blivit valpar inom ett dygn, alla gånger. Det finns naturligtvis tikar som inte alls följer "skolboken" och det är inget konstigt med det. Det är däremot tacksamt för mig när tiken gör det... Sista veckan är den jobbigaste veckan. För mig. Inte alls för tiken som lungt ligger på sofflocket och snarkar i godan ro. Medan jag går och väntar och analyserar varenda rörelse tiken gör. Denna vecka är göööööörlåååång! Dygnet innan valpning har även mina tikar matvägrat, till och med godsaker som korv och köttbullar ratas.

När valpningen väl sätter igång har det gått undan. I regel behöver man bara vara med som stöd åt tiken innan moderinstinken kickat in ordentligt. Då blir man kraftigt överflödig....som tur är. Tiken föder fram valpen, biter hål på fosterhinnan, slickar rent valpen och biter av navelsträngen. Sedan äter hon upp moderkakan. Jag brukar låta mina tikar äta upp ett par moderkakor då de innehåller massor av energi till tiken, men för mycket av "det goda" kan ge lös mage. Så de övriga plockar jag bort. Det är ju även instinktivt av tiken att "städa upp" efter sig vid valpningen. När alla valpar är ute vill tiken oftast bara rå om de små och sova. Men det är viktigt att låta tiken få komma ut och uträtta sina behov. Oftast får man tvinga tiken att lämna valparna och rastningen tar bara någon minut, om ens det. Nu bäddar jag också rent åt den nya familjen, med torra och rena filtar. Nu har en underbar tid börjat. Tiden då tiken tar hand om allt och jag bara kan sitta bredvid och njuta av synen!

Vecka 1

När valpningen är avklarad väntar en lugn vecka för mig. Tiken tar hand om valparna, matar dem, ser till att de sköter sina magar, tvättar dem och ger dem värme och trygghet. Tiken spenderar nästan hela dygnet hos valparna och lämnar dem ogärna (gäller även mig...*ler*). Valparna diar, sover, knorrar och verkar allmänt nöjda med sin enkla vardag. Jag bara kollar till dem ibland och ser så att de är runda och goda om magen, att navelsträngen läker och lossnar osv.

Jobbet för mig denna vecka är att hålla tiken sund och nöjd. Hon har alltid tillgång till friskt vatten och hon får äta så mycket hon vill. Det går åt massor med energi att ge di. Mjölkproduktionen ligger nu på topp för att sedan under vecka 4-5 börja avta när man börjar vänja valpen vid annan föda. Jag ser också till att hon kommer ut jämna mellanrum, och även om det inte alltid är populärt mår tiken bra av att få komma ut och röra lite på sig. Jag kan sitta i flera timmar hos tiken och hon verkar uppskatta sällskapet. Däremot är besökare utifrån bannlysta åtminstånde tills valparna är 3-4 veckor gamla. Tiken behöver dessa veckor i lugn och ro.

Vecka 2

Denna vecka börjar med en viktkontroll och förhoppningsvis har de vuxit på sig som de ska. Valparna har nästan fördubblat sin vikt och de börjar bli något mer rörliga. Efter ungefär två veckor brukar också tiken vilja vara ifrån sina valpar lite längre stunder. Tiken får själv styra hur länge hon vill vara ifrån valparna. Det blir inte så långa stunder i taget då hon fortfarande har ett viktigt jobb att utföra. Som uppfödare vet man att njuta av lugnet dessa första veckor, för efter ca 3 veckor börjar jobbet för oss människor...

Vecka 3

Nu har ögonen öppnats och både syn och hörsel börjar ge sig till känna. Det är mer liv och rörelse i valplådan och det är en fröjd att se de små ta sig fram i valplådan på sina vingliga ben. Den här veckan får de sina små klor klippta för första gången och de blir avmaskade.

Vecka 4

Under fjärde levnadsveckan börjar det bli dags att vänja valparna vid annan mat. Jag brukar börja med välling blandat med köttfärs vilket uppskattas av de flesta valpar. Och det dröjer inte länge innan aptiten är på topp. De första måltiderna blir ganska kladdiga, vilket kan ses HÄR!

Det är betydligt mer fart i valplådan och de har även kommit på att det finns en värld utanför dessa fyra väggar. De har börjat busa med varandra och "skäller" och skuttar omkring. Mamman har börjat vara ifrån dem allt längre stunder och nu börjar det också bli OK för besökare att ta sig en närmare titt på charmtrollen.

Vecka 5

Under den här veckan brukar man kunna känna små piggar i munnen. Japp, valptänderna är på G. Och det märks; de tuggar på våra fingrar, varandras öron och allt annat som kan tänkas tuggbart. Och eftersom praktiskt taget ALLT är tuggbart för en valp så får man se till att inte ha något farligt i dess närhet. De börjar gå på upptäcktsfärd i rummet och man kan tydligt se temperaments-skillnader på dem. De börjar reagera på, framförallt min, röst och har märkt att vi börjar bli intressanta. Nu äter de uppblött valpfoder ca 4 gånger per dag och diar däremellan. Avmaskde för andra gången. Trimmern brukar åka fram denna vecka med blandat resultat....

Under den här veckan börjar tiken tycka att det är OK att återigen följa med på promenader. Oftast är hon bara hos valparna för att ge dem mat och städa upp efter dem. Någon gång kan hon också sova hos dem, dagtid, vilket inte är så lätt när de inte gör annat än busar! Natten spenderar hon hos dem på heltid.

Vecka 6

Nu är det verkligen full fart på de små! Och det är så svårt att slita sig från dem. Den här veckan tejpar jag upp öronen på valparna. En del har öron som redan är på väg upp men kan ändå behöva lite hjälp. Andra har öron som dasslock och kan definitivt behöva hjälp. De naknas öron SKA stå upp medan det är tillåtet med både stå- och hängöron på puffen. Det är pilligt och trixigt med pyttesmå öron och det underlättar om någon håller i valpen. Sedan är tejpningen lite av en krigsförklaring...mig mot valparna. Det finns inget roligare än att bita och slita i varandras upptejpade öron...och tjosan så har tejpningen åkt av....och jag får börja om från början. Tejpen får (förhoppningsvis) sitta kvar i ca 2-3 dygn innan jag tar bort den. Sedan får öronen vila i minst ett dygn. Det är jättenoga att man kollar öronen emellan tejpningarna så det inte blir irritationer, eller kanske till och med sår.

Valptänderna har tittat upp ordentligt och nu är det inte riktigt lika roligt när de biter i tår och fingrar...

Gaaapa

Gapa, tack!

Trimningen fortsätter med blandat resultat och ett nytrimmat kinesvalpsansikte är absolut bland det sötaste som finns.

Chanelle

Nytrimmad, nytejpad och bara såååå sööööt!

Vecka 7-8

Nu tycker tiken på allvar att hennes arbete är över och valparna är helt avvanda. De spenderar mer tid med oss och även de andra hundarna och med så mycket roligt runtomkring sig verkar de inte sakna mamma nämnvärt. De tränas dagligen med att bli hanterade och introduceras sakta men säkert till ett "vanligt" hundliv. Om vädret tillåter spenderar de även sin tid delvis utomhus. Vid det här laget känns det som om valparna är ÖVERALLT. De upptäcker, busar, flänger och far och tack och lov för att även de sover ibland.

Den här veckan innebär även besök hos veterinär, för ID-märkning, vaccination och besikning. Sedan är de så gott som "färdiga" för att flytta hemifrån. Något som ses fram emot med blandade känslor. Å andra sidan känns det toppen att få leverera en pigg & frisk valp till sina nya förväntansfulla ägare och förhoppningsvis är det ju inte heller sista gången vi ses!

 

 

 

 

 

 

 

Mätt och nöjd

En mätt och nöjd valp.

Tarzan

Åh, vad det är härligt att vara valp!

Nyss öppnat ögonen

En ny syn på livet.

Bordsskick!

Bra bordsskick!

Ingen ro

Ingen lugn och ro...typiskt föräldradilemma...?

Nytejpade öron

Handtag...?

Bus

Wow, den här måste provbitas!

Tagen på bar gärning

Va....? Är inte ALLt till för att bita i...? Du skojar....?

My

My på flykt upp i fåtöljen

Även små vildar sover ibland, tack och lov!